1. Kadettkårens uppkomst

Kadettkåren är en frivillig gemenskap och ideell försvarsförening som grundades 27 januari 1921, för kadettofficerare som har avlagt officersexamen vid självständiga Finlands Kadettskola (Kadettskolan, Sjökrigsskolan, Luftkrigsskolan) samt för kadetter som studerar vid Försvarshögskolan. Vid slutet av 2019 har närmare 15 000 officerare utexaminerats från kadettkurserna.

Kadettskolans första kadettkurs inleddes i Helsingfors Arkadia den 25 januari 1919 och avslutades den 31 mars 1920. Kadettkåren grundades den 27 januari 1921 av första kadettkursens officerare som hade samlats för att fira Kadettskolans årsdag.

Då Kadettkåren grundades var förhållandena i Finland rätt så annorlunda än i dag. Finland hade nyligen blivit självständigt och sökte sin plats och riktning som suverän stat. Organiseringen av Försvarsmakten och officersutbildningen hade endast startat och börjat ta form. Dåtida Finlands officerskår var till sin utbildning heterogen och bestod av fyra huvudsakliga grupper:

• de som hade fått sin officersutbildning under ryska tiden,
• de som hade utbildats på olika snabbkurser under självständighetens första tider,
• Jägarna som hade fått sin utbildning i Tyskland, samt
• den nya och yngsta gruppen, de som hade utbildats i den nya Kadettskolan.

Som yngsta officersgrupp hade kadettofficerarna tämligen litet inflytande. Sålunda uppstod hos dem ett behov och en vilja att upprätthålla det broderskap och den sammanhållning som uppstått under kursen. Till följd av detta formades den nygrundade Kadettkåren främst till ett starkt brödraskap tillägnat att upprätthålla kontakten sina medlemmar emellan samt att främja samhörigheten, broderskapet och en fosterländsk officersanda bland kadettofficerarna och hela officerskåren.

Under 1920- och 1930-talen var Kadettkårens verksamhet mycket medlemsorienterad, vilket närmast var en följd av kadettofficerarnas ringa antal och att de var unga och i samma ålder. Samtidigt strävade Kadettkåren till att befästa kadettofficerarnas ställning bland de andra officersgrupperna. Från första början hade Kadettkåren som målsättning att skapa en enhetlig officerskår inom Försvarsmakten.

2. Medlemskåren, tidningen och hemsidorna

I början av 2020 hade Kadettkåren drygt 5 400 medlemmar, vilket betyder att cirka 75 % av dagens kadettofficerare har anslutit sig till Kadettkåren. Då även kadetterna som studerar vid Försvarshögskolan antas som medlemmar, kan man säga att Kadettkåren har medlemmar allt från kadetter till generaler. Av Kadettkårens medlemmar är cirka 3 000 i aktiv tjänst eller studerar vid Försvarshögskolan och cirka 2 400 är officerare i avsked.

Kadettkåren utger tidningen Kylkirauta med fyra nummer per år. Tidningen har utkommit sedan 1935. Kylkirauta är en försvarsinriktad ideell tidning som vill stödja rikets försvar. Den är en specialtidning om ledarskap och krigshistoria samt officerstraditioner och officersvärden. Tidningen tar också upp aktuella och centrala säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Upplagan är cirka 6 500 exemplar. Den distribueras förutom till medlemskåren även till alla inom den högsta statsledningen, alla riksdagsledamöter och till de största biblioteken.

Kylkirautas senaste årgångar finns i PDF-format på webbadressen www.kylkirauta.fi.

3. Kadettkårens verksamhet

Kadettkårens verksamhet fördelar sig i två huvudsakliga områden: 1) medlemsorienterad intern verksamhet och 2) extern verksamhet för att sprida säkerhetspolitisk kunskap i samhället.

Målsättningen för verksamheten är:

• att främja samhörigheten bland kadettofficerarna,
• att stöda upprätthållandet av kadettofficerarnas yrkeskunskaper
• att öka medborgarnas kunskaper om säkerhetspolitik, speciellt hos skolungdomar och kvinnor.

Kadettkåren har under årens lopp gett ut sju kadettofficersmatriklar.  Den senaste, Kadettiupseerit 1920 – 2010 (Kadettofficerarna 1920 – 2010), utkom i december 2010. Den innehåller miniatyrbiografier över cirka 9 000 officerare som har utbildats i Kadettskolan.

Kadettkåren har deltagit i den säkerhetspolitiska debatten i Finland allt sedan 1970-talet. I samband med den har Kadettkårens medlemmar hållit lektioner om säkerhetspolitik i skolorna, och man har producerat undervisningsmaterial till lärarnas och elevernas förfogande. Mellan åren 1975 och 2019 har över en miljon skolelever och över 65 000 lärare deltagit i undervisningen som givits av kadettofficerare. Utöver detta har 1,5 miljoner medborgare deltagit i försvarsinriktade ideella tillställningar som har arrangerats av kadettofficerare.

Kadettkåren idkar försvarsinriktad ideell verksamhet bland annat genom att ordna seminarier om värdegrundsfrågor, om ledarskap och säkerhetspolitik och genom att ge ut publikationer från seminarierna, ofta i samarbete med bland andra Finlands Reservofficersförbund och Försvarshögskolan. Kadettkåren har producerat utbildningspaket i form av multimedia till skolornas förfogande.

Dessa läromedel har producerats i samarbete med Utbildningsstyrelsen och Förbundet för lärarna i historia och samhällslära FLHS rf.

Läromedlen kan användas fritt, och de finns på följande webbadresser:

• www.veteraanienperinto.fi,
• www.kylmasota.fi,
• www.maailmanmuutos.fi,
• www.kadettikunta.fi/turvallisuus.
• www.joukkosieessa.fi

4. Medlemskap i Kadettkåren

För att bli medlem i Kadettkåren krävs att man har finskt medborgarskap och har avlagt finsk officersexamen eller studerar som kadett för att uppnå finsk officersexamen. Kadettkårens styrelse antar en kadett eller en officer som medlem på basis av ansökan. En medlem som motverkar Kadettkårens syfte och målsättning kan fråntas medlemskapet i Kadettkåren.

Medlemskapet i Kadettkåren innebär för en officer framförallt en rättighet att tillhöra en likasinnad kollegial krets tillsammans med tusentals andra kadettofficerare, allt från yngsta kadett till Försvarsmaktens kommendör. Under den gemensamma grundutbildningen vid Försvarshögskolans Kadettskola uppstår bland kadetterna en stark känsla av samhörighet som ytterligare förstärks under studierna i försvarsgrens- och vapenslagsskolorna. Allt detta främjar Kadettkårens yttersta syfte – att skapa en samhörighet för livet bland kadettofficerarna oavsett militär grad och tjänsteställning.

5. Kadettkårens samarbetsparter

Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet är Kadettkårens viktigaste samarbetsparter. Kadettkåren är verksam inom Officersorganisationernas samarbetsorgan tillsammans med Officersförbundet, Finlands Reservofficersförbund och Jägarstiftelsen. Kadettkåren är medlemsorganisation i Traditionsförbundet Eklövet och Försvarsutbildningsföreningen och stöder deras verksamhet. Kadettkåren samarbetar även med Utbildningsstyrelsen, Förbundet för lärarna i historia och samhällslära FLHS och de lokala skolmyndigheterna.

6. Kadettkårens valspråk

Kadettkårens valspråk lyder ”Constantem decorat honor – Kunnia kestävän palkka” (”Äran Lönar Mödan”). Valspråket har lånats av överste Georg (Göran) Magnus Sprengtporten, kommendör för Savolax brigad, som satte igång den finska officersutbildningen. På hans initiativ gav kung Gustav III den 23 juli 1779 order om att grunda en krigsskola i Finland, och bestämde, att den skulle tillfälligt förläggas till Kuopio.

Skolan flyttade till Haapaniemi den första maj 1781, då skolbyggnaderna som Sprengtporten hade planerat blev färdiga. Redan tidigare, före Sprengtportens krigsskola inledde sin verksamhet, hade kadettutbildningen börjat vid Artillerikadettskolan i Finland, som hade grundats den 18 augusti 1747 på order av kung Fredrik I. Under Finlands autonomitid utbildades officerare vid Kejserliga Finska kadettskolan i Fredrikshamn. Under självständighetstiden har den finska Kadettskolan verkat i Helsingfors Arkadia, Munksnäs och Sandhamn. Nuförtiden är Kadettskolan en del av Försvarshögskolan i Sandhamn.  Officersutbildning sker också vid försvarsgrens- och vapenslagsskolorna i olika delar av Finland.

7. Kadettkårens styre och organisation

Verksamheten leds av Kadettkårens styrelse.  Styrelsen har 10 meddlemmar.

Landet är indelat i 22 kadettdistrikt som står för den lokala verksamheten. Under sin studietid i Kadettskolan tillhör kadetterna Kadettkollegiet.

8. Kadettkårens budget och de viktigaste inkomstkällorna

Av medlemsavgifterna återbetalas som verksamhetsstöd till kadettdistrikten. De till medlemsantalet minsta distrikten får de större återbetalningarna. Kadettkårens mer omfattande projekt, som till exempel säkerhetspolitikens multimediaprojekt, finansieras i huvudsak med bidrag.

9. Kadettkårens kontaktuppgifter

Kadettkåren rf
Eino Leinos gata 12 E 64
00250 Helsingfors

Homepage: www.kadettikunta.fi
Facebook: www.facebook.com/kadettikunta
Twitter: https://twitter.com/kadettikunta
Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCPjCOf6-ppeKTi1JwpGmaKA

Kansliets e-post: kadettikunta(at)kadettikunta.fi

Generalsekreterare, överste G.S. Heikki Pohja
Telefon +358 (0)50 470 7308
e-post: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi

Kanslist Sabina Krogars
Telefon +358 (0)50 470 7291
e-post: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi

Uppdaterad juni 2020